Dubbdäckens vara eller icke vara

5 Okt

Har du tänkt på hur frisk stadsluften är, trots all trafik? Det stora skiftet kom när blyad bensin fasades ut. Föroreningarna sjönk drastiskt. Stora städer har visserligen kvar några problem. I Norrköping klarar vi bensen, svaveldioxid och kvävedioxid men överskrider gränsen för partiklar (PM10) några gånger varje år. En av orsakerna är dubbdäck, som river upp asfaltpartiklar.

I veckan som gick frågade Nina Lundström, Liberal riksdagsledamot i trafikutskottet, hur jag ser på dubbdäcksförbud och dubbdäcksavgifter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här är en utvecklad version av mitt svar till Nina.

matstation_kungsgatan

I Norrköping finns mätstationer för luftkvalitet på Kungsgatan och Östra promenaden.


När det gäller storstädernas luftkvalitet förespråkar jag dubbdäcksavgift framför dubbdäcksförbud. Ett förbud gör det omöjligt att ta sig fram med bil i stan. En avgift är mera flexibel och tillåtande, den fokuserar på att ge den som förorenar incitament att byta till dubbfria vinterdäck och till skillnad från förbudet finns det städer som visat att avgiften ger resultat. Ett bra exempel är Oslo, som nått bättre luft utan att stan blivit omöjlig att trafikera med bil.

Från Stockholm vet vi att ett förbud inte räcker. Trots byte av gatubeläggning, extra sopning, återkommande dammbindning med flera åtgärder når staden inte ända fram. Som miljöpolitiker för Liberalerna i Stockholm drev jag och partiet på för dubbdäcksavgifter.

En avgift är också lättare att följa upp än ett förbud. Eviga poliskontroller på vissa gator fungerar inte. Men en avgift kan tekniskt lösas ungefär som en parkeringsavgift.

Det är viktigt att samma instans som ansvarar för luftkvaliteten (kommunen) har mandatet att införa avgiften. Då kan den tillämpas när den behövs, men också tas bort när miljökvalitetsnormerna uppnås. Jämför med trängselskatten, som är just en skatt och beslutas av riksdagen, ibland tvärt emot vad lokala politiker bedömer är bästa lösningen.
Nu har jag ju lämnat Stockholm, men problemet gäller inte bara de största städerna. Senast införde Uppsala dubbdäcksförbud. I Norrköping överskrider vi dygnsmedelvärdet för PM10 ca 10 gånger per år. Om luftkvaliteten sänks och vi skulle ha att välja på förbud eller avgift, tänker jag främst på pendlare från omgivande landsbygd. Många av dem behöver dubbdäck!

Ett förbud skulle göra det omöjligt att resa till jobbet i stan. Dubbdäcksavgiften ger visserligen ökade kostnader, men Liberalerna har redan föreslagit att pendlare utanför kollektivtrafiktäta områden ska få höjda reseavdrag. Kostnaden går alltså att lösa. Dessutom bör intäkterna från avgiften styras till bättre vägunderhåll, så att behovet av dubbdäck minskar ytterligare.

En grundprincip för liberal miljöpolitik är att den som förorenar betalar. Varför? Tillväxt och hållbar utveckling hänger ihop, och vår miljöpolitik ska stimulera till effektivisering. När beskattningen på bensin började öka utvecklade bilindustrin katalysatorer som gjorde bilarna mera bränsleeffektiva. Som en bonus minskade också utsläppen av bly, eftersom katalysatorerna förutsatte blyfri bensin. Miljöskatter och ny teknik har minskat transportsektorns luftföroreningar av bly från 276 ton/år 1990 till under 3 ton/år idag.

Därför är jag inte rädd för att höja miljöavgifter, särskilt om vi samtidigt kan sänka andra skatter och avgifter så att privatpersoners köpkraft bibehålls och näringslivet står sig i konkurrensen.

Share